Varför fungerar inte marknadsekonomin?

Jag sitter här en onsdagsmorgon, ledig från extrajobbet, och läser dagens DN-debatt. Reinfeldt med kolleger lanserar lösningen på världens miljöproblem - marknadsekonomi. Det verkar som att Reinfeldt gärna ser marknadsekonomi som lösningen på inte bara miljöproblemen, utan varje fråga som kan dyka upp framför honom. Missta mig inte, jag vurmar för den fria marknaden och jag tycker att Reinfeldt varit en mycket kompetent statsminister (i alla fall under fyra av de sex år han suttit), men jag har en fundering.

Lärarförbundet tackade i förra veckan nej till det bud som SKL gav i avtalsrörelsen 2012. Löneökningen för lärarna skulle bli för dålig - då det redan bör anses allmänt erkänt att lärarlönerna är pinsamt låga. För en karriär som lärare krävs i nuläget en längre högskoleutbildning med stark teoretisk anknytning, ett introduktionsår för att slussas ut i yrket på bästa sätt för såväl läraren som eleverna, samt en arbetsbörda som heter duga. Efter styrdokument skall läraren utforma (planera) undervisningen, utföra denna, utvärdera, vägleda elever, möta föräldrar, kolleger, dokumentera, vara myndighetsperson, och ... sa jag dokumentera? Den gedigna utbildning och den tunga arbetsbörda som lärarna möter går inte jämt upp med lönen som en lärare i Sverige tjänar.

Sa jag att det råder lärarbrist? Sa jag att det om 8 år kommer att saknas över 40 000 lärare om inte utvecklingen vänder?

Som den socialliberale marknadsälskande framtida lärare jag är återvänder jag gärna till mina makroekonomiska studier och den älskade ASAD-kurvan för att få svar på mina frågor. Men varför fungerar inte marknadskrafterna i det annars så marknadsälskande Sverige?

Hög produktionskostnad (lärarnas utbildning), hög efterfrågan (SKL har ett rekryteringsbehov på ca 80 000 de närmsta åren), lågt utbud (väldigt lågt söktryck till lärarutbildningarna) borde leda till att lärarlönerna skjuter i höjden.

Varför fungerar inte marknadskrafterna? Jag undrar om ledande rådgivare till lärarnas motparter i avtalsrörelsen aldrig lärde sig de där ekonomiska modellerna om marknaden som jag tagit del av under min utbildning (bryr de sig inte om huruvida Sveriges nyfödda, barn och ungdomar om 15 år står utan lärare). Eller så är jag bara naiv.

Jag är nog bara naiv. Jag ska ju bli lärare - det är ett kall. Att jag tagit lån för att utbilda mig, och att det under de senaste 5 åren hänt saker med vägen ut i yrket som försvårar för mig att få en anställning, är liksom inte sådant som räknas. Jag ska bli lärare oavsett lön! Right?

-----

Tomas Selin

Inte bara reformer - en bred allianspolitik

På Twitter skrev jag tidigare i dag att Alliansen torde ha förändrat det svenska partisystemet för en tid framöver - att det inte känns rimligt med en regering som inte är en koalitionsregering.

I dagens DN skriver ledare Erik Helmersson om hur Alliansens framtid beror på huruvida Moderaterna delar med sig av makten eller inte. Min första tanke på detta var det självklara - varför? Eftersom M är det överlägset största partiet inom Alliansen är det självklart att de också ska ha mest makt.

Det femte jobbskatteavdraget kommer att diskuteras i Riksdagen till hösten, en viktig fråga för Alliansen men kanske ännu viktigare för Moderaterna. Alliansens politik har de senaste åren främst kommit att handla om ansvarstagande vad gäller ekonomin, samt att fortsatt driva arbetslinjen vilken gynnar de som arbetar - framför allt de som tjänar mycket på sitt arbete. Självklart skall det vara så att arbete lönar sig, men är det inte dags att låta ekonomin plana ut, återhämta sig, visa stabilitet innan vi fortsätter med skattesänkningar? Som socialliberal vill jag lyfta fram de grupper som inte är lika priviligerade som Moderat-väljarna. De medborgare som behöver ekonomiska satsningar på annat än skattesänkningar för att kunna fungera i samhället. Det börjar bli dags att satsa på bostäder för unga och barnfamiljer, satsa på funktionsnedsatta, och ge resurser till vård och framför allt skola!

Alla vinner på ett välfungerande samhälle. Alla vinner på att leva i ett land där medborgarna upplever att en rättvis politik förs.

Jag tror att det är viktigt att förstå att alla som röstar på Moderaterna inte enbart eftersträvar skattesänkningar, men ändå lägger sin röst på M då de blivit det mest synliga alternativet i Alliansen. Jag tror att om allianssamarbetet skall fungera fortsättningsvis krävs ekonomiska satsningar på områden som är viktiga för övriga tre allianspartierna - skola, omsorg, miljö, företagande, minoriteter etc - inte bara reformer som ändrar spelreglerna inom dessa områden.

Ett öppet och fungerande samhälle kräver rättvisa förhållanden och möjligheter för alla medborgare - det innebär inte att alla skall leva lika utan att det skall finnas utrymme för alla att styra sin egen skuta.

-----

Tomas Selin