Det blev ingen Juholt-effekt.
De svenska Socialdemokraterna erfarade aldrig någon Juholt-effekt. Att partiet stannat på över 30 procent har med en socialdemokratisk tradition att göra, och det stödet har partiet kunnat behålla oavsett partiledare. Samhällsstrukturer är sega och svåra att rubba, onekligen. Men ingenting är omöjligt. Om det är något som svenska arbetare föraktar så är det korrupta politiker - personer med makt som utnyttjar sin ställning.
I och med att Juholt nu misstänks för bedrägeri ges Socialdemokraterna anledning att avsätta Juholt och välja en ny ledare genom en mer öppen process. Varför vägrar partimedlemmarna att nyttja detta drag?
Redan när och hur Juholt valdes begicks ett misstag, men ett förståeligt sådant. Tidigare har det inte funnits några förväntningar på öppna processer inom politiken eller inom svenska partier i hur någon väljs till ledarposter inom politiken. I år har vi dock sett en förändring i den traditionen i hur såväl Centerpartiet valt Annie Lööf och i hur Vänsterpartiet nu är på väg att välja en ny ledare. Det har handlat om att låta medlemmar kandidera till ledarposten och sedan ge sig ut och besöka distrikten som sedan lämnat sina förslag till partiets valberedning. Sveriges största folkrörelseparti skippade dock denna inbjudan till att låta alla vara med. Socialdemokraternas ledning och medlemmar verkar se politiken som någonting separat från det övriga samhället. Det är dock så att den nya trenden inom populärkultur, med reality shows och bloggpersonligheter, färgat av sig även på vad svenskarna förväntar sig av politiken. Fler tecken att se på denna tendens är det ökade personröstandet (som kanske måste ges än större betydelse i framtiden om politiken och dess processer skall formas efter oss medborgares önskemål).
Strukturer må vara svåra att förändra, men när vårt största folkrörelseparti blir mer och mer stängt i dess processer, och när de väljer en ledare som fuskar (eller helt enkelt inte kan sköta sina egna affärer) har de bidragit med faktorer som kan lösa upp dessa rigida strukturer och fälla partiet historien till trots.
Vad en socialdemokrat i nuläget bör göra är att ta avstånd från stöd till Juholt och kräva hans avgång utan att gå allt för hårt i kritiken mot honom - det borde nämligen inte behövas någon särskilt hård kritik, hans handlande är nog av sig självt. Mitt svar till mig själv på frågan; varför, ger jag med ännu en fråga. Hur skall nästa partiledare kunna få förtroende hos väljarna om den inte kunnat stå upp mot korrupt agerande? Oavsett vilken avsikt Juholt haft så har han handlat fel, och det är alltför grova fel för att kunna leda Sveriges största parti.
Att Socialdemokraterna inte verkar ha någon tydlig kronprins- eller prinsessa (såsom Kjöller skriver i dagens DN-ledare) är kanske inte partiets största problem om vi tittar framåt. Ett än värre problem för partiet är förmodligen att tiden som Sveriges största arbetarparti är över, att många av väljarna kommer att gå mot mer statskritiska partier som Centerpartiet, eller missnöjespartiet Sverigedemokraterna, eller helt enkelt se det som en spark i baken att värna miljön, att syna det nya arbetarpartiet Moderaterna eller fundera över individens frihet och allas möjlighet att utvecklas på lika villkor och välja Folkpartiet.
Det finns många vägar för Socialdemokraternas tidigare väljare att gå, men det finns färre vägar för Socialdemokraterna. Den första svängen som bör göras är dock att kräva Juholts avgång. Därefter bör partiet dock försöka hålla en mer tydlig riktning efter alla svängar som nuvarande partiledare tagit i diverse frågor. I nuläget verkar sossarna dock mest inse misstaget i att avsätta Mona när de istället borde slutit upp bakom henne, och de ser samma lösning på problemet kring Juholt.
Mona och Håkan är dock två väldigt olika politiker, och lösningarna lika olika.
-----
Tomas Selin
I och med att Juholt nu misstänks för bedrägeri ges Socialdemokraterna anledning att avsätta Juholt och välja en ny ledare genom en mer öppen process. Varför vägrar partimedlemmarna att nyttja detta drag?
Redan när och hur Juholt valdes begicks ett misstag, men ett förståeligt sådant. Tidigare har det inte funnits några förväntningar på öppna processer inom politiken eller inom svenska partier i hur någon väljs till ledarposter inom politiken. I år har vi dock sett en förändring i den traditionen i hur såväl Centerpartiet valt Annie Lööf och i hur Vänsterpartiet nu är på väg att välja en ny ledare. Det har handlat om att låta medlemmar kandidera till ledarposten och sedan ge sig ut och besöka distrikten som sedan lämnat sina förslag till partiets valberedning. Sveriges största folkrörelseparti skippade dock denna inbjudan till att låta alla vara med. Socialdemokraternas ledning och medlemmar verkar se politiken som någonting separat från det övriga samhället. Det är dock så att den nya trenden inom populärkultur, med reality shows och bloggpersonligheter, färgat av sig även på vad svenskarna förväntar sig av politiken. Fler tecken att se på denna tendens är det ökade personröstandet (som kanske måste ges än större betydelse i framtiden om politiken och dess processer skall formas efter oss medborgares önskemål).
Strukturer må vara svåra att förändra, men när vårt största folkrörelseparti blir mer och mer stängt i dess processer, och när de väljer en ledare som fuskar (eller helt enkelt inte kan sköta sina egna affärer) har de bidragit med faktorer som kan lösa upp dessa rigida strukturer och fälla partiet historien till trots.
Vad en socialdemokrat i nuläget bör göra är att ta avstånd från stöd till Juholt och kräva hans avgång utan att gå allt för hårt i kritiken mot honom - det borde nämligen inte behövas någon särskilt hård kritik, hans handlande är nog av sig självt. Mitt svar till mig själv på frågan; varför, ger jag med ännu en fråga. Hur skall nästa partiledare kunna få förtroende hos väljarna om den inte kunnat stå upp mot korrupt agerande? Oavsett vilken avsikt Juholt haft så har han handlat fel, och det är alltför grova fel för att kunna leda Sveriges största parti.
Att Socialdemokraterna inte verkar ha någon tydlig kronprins- eller prinsessa (såsom Kjöller skriver i dagens DN-ledare) är kanske inte partiets största problem om vi tittar framåt. Ett än värre problem för partiet är förmodligen att tiden som Sveriges största arbetarparti är över, att många av väljarna kommer att gå mot mer statskritiska partier som Centerpartiet, eller missnöjespartiet Sverigedemokraterna, eller helt enkelt se det som en spark i baken att värna miljön, att syna det nya arbetarpartiet Moderaterna eller fundera över individens frihet och allas möjlighet att utvecklas på lika villkor och välja Folkpartiet.
Det finns många vägar för Socialdemokraternas tidigare väljare att gå, men det finns färre vägar för Socialdemokraterna. Den första svängen som bör göras är dock att kräva Juholts avgång. Därefter bör partiet dock försöka hålla en mer tydlig riktning efter alla svängar som nuvarande partiledare tagit i diverse frågor. I nuläget verkar sossarna dock mest inse misstaget i att avsätta Mona när de istället borde slutit upp bakom henne, och de ser samma lösning på problemet kring Juholt.
Mona och Håkan är dock två väldigt olika politiker, och lösningarna lika olika.
-----
Tomas Selin
Etiketter: korruption, politisk förändring, socialdemokraterna, svensk politik
posted by tomasselin at 11:04 fm
3 Comments:
Att det här ens diskuteras samtidigt som Carl Bildts korruption lett till att två oskyldiga journalister frihetsberövas i ett annat land är väl ett tecken så gott som något på att Alliansanhängare bara bryr sig om oförrätter som sker på andra sidan den politiska skalan.
Det här diskuteras i min blogg för att det är här min kunskap ligger; studerandet av svensk partihistoria och studier av korruption i Sverige och hur det påverkar svenska väljare och demokrati. Detta är inget påhopp mot socialdemokratisk politik, vilket i mina ögon gör att det bör kunna ses som mer objektivt. Detta är en analys av det strategiska agerandet.
Bildts förehavanden kommenteras inte eftersom att vi inte vet särskilt mycket om hur han haft inverkan på lokal korruption - om han ens haft någon sådan. Det som lett till att två "oskyldiga" journalister frihetsberövats är landets lagar och det faktum att de tagit sig in illegalt. Med det menar jag inte att de borde vara fängslade, men det gäller att försöka vara objektiv.
Därtill vill jag nämna att jag inte tycker Bildt är någon politisk förebild som bidrar till högre förtroende för Moderaterna o Alliansen mkt grundat på hans arrogans.
Skicka en kommentar
<< Home